Fakta om snickerier

Tills jag började renovera mitt första hus hade jag dålig koll på snickeritermerna. När jag kom till bygghandeln första gången stod det dock ganska snart klart att hyvlade snickerier var det som jag alltid kallat för "lister". Och att det sen dessutom fanns flera olika typer av hyvlade snickerier beroende om de skulle sitta mot golvet, dörröppningen eller taket hade jag ingen aning om.

När man ska välja taklister till sitt hem blir utbudet lätt en djungel. Och hur ofta har man inte svurit över utmaningen att såga rätt vinklar på taklister som ska gersågas både åt det ena och det andra hållet? Vi tänkte guida dig igenom olika varianter och vad som ofta brukar vara efterfrågat i olika stilar samt hur du ska tänka när du ska gersåga en taklist.

Visst är det något med den lantliga sekelskiftesstilen som ger ett hem en extra ombonad och hemtrevlig känsla? Stilen har blivit omåttligt populär i såväl torp som herrgårdar och nybyggda lägenheter inne i stan och en gemensam nämnare för de allra flesta hem som beskrivs med orden gammaldags charm är pärlspont.

De snickerier som sitter på utsidan av ett hus tillverkas oftast av gran. För att det utvändiga fodret på dina fönster ska klara av regn och rusk vill vi att materialet ska vara så senvuxet som möjligt.

Krönlister har många bra funktionsområden. Nedan tar vi upp några och ger även tips på hur du gör för att få till ett fint avslut på dörr- och fönsteröverstycken.

Innan man hunnit begripa åt vilket håll man ska vinkla gersågen och placera taklisten för att de sedan ska passa i hop i hörnen uppe i taket har man ofta hunnit säga både det ena och det andra. Idag gersågar de flesta sina taklister och fyller i glipan som blir med latexfog eller linoljekitt. Det funkar utmärkt om man ska måla listen sen, men det finns alternativ där listerna sätts ihop utan glipa, hur sned din vägg än må vara.

Under 1930-talets funktionalism påbörjades en övergång från profilerade till släta snickerier i de svenska hemmen. Under 50- och 60-talet då ”funkisstilen” slog igenom ordentligt i Sverige täcktes ofta de profilerade listerna över med slät masonit. Man ansåg helt enkelt att släta ytor var mer praktiskt.

Att byta ut en i övrigt fullt fungerande pardörr kostar pengar och är inte alltid det mest hållbara alternativet. Självklart kan det spara energi, ta bort drag och förhindra kalluft från att tränga in men om det är möjligt kan man istället prova att komplettera med en ny dörrlist på in och utsida för att täta glipan mellan dörrbladen. Ett hållbart tips där du får möjlighet att behålla den ursprungliga dörren kanske?